Idag gick en tyst manifestation genom Göteborg, och genom 250 städer runt om i världen, för att uppmärksamma slavhandlen i världen. Man uppskattar att omkring 27 miljoner människor lever i slaveri världen över idag. Det är fler människor än någonsin förut. Att sälja och köpa en annan människa för vilket skäl det än är är fel och borde inte få förekomma. För att slavhandlen ska få ett slut måste börja med att uppmärksamma att det faktiskt sker. Vi som är fria måste stå upp för de fångna som inte har möjlighet att göra sin röst hörd. 
 
Det var så mäktigt att gå med i marchen idag i Göteborg. Vi var omkring 200 personer som tågade en efter en annan i ett lugnt och stilla tempo. Att gå en sådan här manifestation i tysthet var otroligt gripande för mig. Tankarna barar snurrar i huvudet i kontrasten mellan stadens myllrande liv en lördag eftermiddag och situationen för alla de människor som slavarbetar under stängda dörrar och kämpar för sitt liv. I slutet av marchen samlades vi på Götaplatsen för att lyssna till Gabriellas sång och dansa en gemensam dans för frihet.

Jag vill rikta ett stort tack till arrangörerna av Walk for freedom 2016 som på ett så fint och genomtänkt sätt, med kultur, estetik och medkänsla skapade denna manifestation. Jag tror vi var många som blev berörda in i hjärtat, både som gick med i tåget och som passerade det på stan. 

Kampen fortsätter för att avskaffa trafficking inom detta århundrande!
 
 
 
 
 
 
 
Här är en bild från Stina Wirséns underbara sketch-wall på bokmässan förra helgen. Pennor fanns utplacerade längs med väggen och alla förbipasserade fick vara med och färglägga illustrationerna och lägga till egna. Älskar sådanna här medskapande projekt. Det är så spänande att se vad det blir av det och viktigt att öppna upp för offentlig konst. 
 
 
För ett par dar sedan var jag på Röhska muséets utställning med Tonie Lewenhaupts donationer av modekläder. Modehistoria är så spännande tycker jag. Det är så mycket som kommuniceras med hjälp av kläder men som vi inte reflekterar över. Det blir liksom som ett hemligt språk som hela tiden talas över huvudet på oss. Senare när man ser tillbaka på historiska trender blir det mer uppenbart att en viss stil eller ett visst plagg bar med sig något särskilt, eller uppstod som en reaktion på någonting i samtiden. 
 
 
Den här dräkten är en sådan sammansättning som tydligt vill säga någonting, tycker jag. Modeformgivaren heter Thierry Muglers och dräkten, som kallas för "The Power Suit", är från slutet av 1980-talet går att läsa i utställningens infoblad. Kurvig, mörk, med kort snäv kjol och breda, runda axlar tillsammans med kolsvarta strumpbyxor, hatt och höga klackar. En slags mix av steriotyp manlighet och kvinnlighet.